Hej!
Nu ar vi i en by som heter Franz Josef. Det ar en glaciarby som ligger vid en glaciar med samma namn. Vi har varit har i 3 dagar, och bott pa ett hostel dar vi kunnat vila upp oss en aning. Tanken var att vi igar skulle gora en 8 timmars vandring till toppen av ett berg for att fa fina vyer pa glaciaren och bergen i bakgrunden. Men eftersom det var sa laga moln och lite regnigt sa bestamde vi oss for att bara ata godis och titta pa film hela dsagen och sen ga upp pa vandringen idag istallet. Sa vi kopte chips, chokladkakor, honungsrostade jordnotter och en not och chokladmix och tva flaskor cola och lag bara i sangen hela dagen. Det var skont att fa vila upp sig lite.

Idag sa var molnen lite hogre, men anda inte sa hoga pa toppen sa vi gick ett annat 5 timmars-spar som gav ganska bra sikt och ett annat spar som gick genom dalen fram till foten (eller the face) av glaciaren sa vi kunde ta lite bilder och sant. Man far inte ga upp pa glaciaren utan en guide, for det kan vara lite farligt. Men det var haftigt att se den och ga fram till den och sa, och jag tror det blev en del fina bilder.

Imorgon ska vi aka till en annan Glaciar som ligger i narheten och heter Fox Glacier, sa vi far hoppas pa att molnen haller sig hogt pa himlen sa man far se glaciaren i sitt basta ljus. De ar ganska imponerade.
thats it for now. Kram

Halla dar igen!

Forst ska jag passa pa och saga grattis till fredrik i efterskott! kunde inte ringa da vi befunnit oss i bergs omraden med dalig mottagning pa varan telefon (som forovrigt inte ar pa hela tiden eftersom vi maste spara batteri..) Men jag hoppas ni firade tillrackligt for oss alla!

Hm, ok..Problemet nar man bara skiver inlagg lite da och da ar att man latt tappar traden. Men jag ska forsoka back-tracka sa gott det gar. So here goes; Nar jag sist skrev vill jag minnas att vi var pa vag upp langst vastkusten mot en stad som heter karamea. Dar agnade vi tva dsagar at att gora dagsturer langst vandringslederna som gick langst kusten innan de vek av upp emot bergen. Vi kande inte att vi hade tillrackligt med ork och energi till att gora nagra langre overnattningsturer, sa vi valde att bara ga spar som kunde klaras av pa ett par timmar och utan storre packning an vad som kan betraktas som matsack. Det har satt sina spar att ha varit pa resande fot sa lange och att bo i talt i flera veckor at gangen gor ocksa att kroppen borjar bli minst sagt sliten i kanten. Men vi har sa roligt sa det ar inget som far oss att tappa modet. Pa kvallen fangade vi antligen varan forsta, sa hett efterlangtade backs-oring och den rackaren lag och fraste sa fint i stekpannan inom en timme fran fangst sa snacka om att ata farsk fisk..
Vi sag aven en massa feta alar som bodde i backen, forst trodde vi inte att de bodde i backar och blev valdigt forvanade. Men det ar ganska vaniligt att de vandrar i backarna har. Sa sa var det med det. Vi nojde oss med oringen dock.

Nasta vasentliga anhalt var nar vi kom till Arthurs Pass, ett pass genom bergen som fylls av ett helt enastaende landskap. Bla alper med snokladda toppar och frodiga slatter med hoglandsfar, och porlande backar och vattenfall. Super haftigt. Vi var dar i tre dagar och gjorded dagsturer aven dar. En utav dagarna gick vi upp pa toppen av Avalanche peak och satt dar och njot av den fantastiska utsikten. Det var stort. Sarskilt for mig, eftersom jag har en reservation angaende hojder, for att uttrycka sig milt. Dar stotte vi aven pa Kea som ar Nya Zeelands bergspapegojor. De ar valdigt nyfikna och fracka, och letar standigt efter nya hyss som de hitta pa. T ex sa ar de valdigt fortjusta i att picka loss gummi detaljer och lister och sant fran bilarna. De gillar ocksa att pa olika innovativa satt sno mat, och annat som inte uppmarksamt vaktas. Vi sag en som roade sig med att ga och rycka i parasollen pa cafeerna sa att servitoren fick ga och falla ihop dem igen. Och en annan som bilsurfade, genom att aka snal-skjuts pa taket pa bilen. Helt galna.. haha..

Efter Arthurs pass akte vi vidare till Lewis pass dar vi gick en dagstur upp genom en frodig skogsdjungel till en fin sjo, gjorde lunch och gick tillbaka till lagret. Mycket utav tiden pa kvallarna spenderas i lagret dar vi eldar nar vi far tag i torr ved for att halla sandflugorna borta och fa lite mysigt sken. Dar sitter vi och laser och smider nya planer pa vart vi ska aka och vad vi vill se under resten av resan.

Igar var vi pa Maruia Thermal Resort och unnade oss att fa bada i varma kallor fran bergen. Det var jatte skont, och kostade bara 90 kronor! Helt klart vart varenda spann. Var verkligen en haftig upplevelse, och det var nastan tomt pa folk sa man fick verkligen tid och lugnet att fa slappna av i vattnet. Varmen gjorde under och vi flot omkring som pa sma moln under resten utav dagen.

Det ar val allt for nu, men vi hors och ses snart!

tjaba!

Vi befinner oss nu i en stad som heter Westport, och som ligger pa den vastra delen utav sydon. vi kom hit idag vid lunchtid efter att ha vaknat med tuppen (bokstavligen, det var en galen tupp som kom och koockelikuuuade utanfor varat talt klockan 6 imorse.. helt stort men sant hehehe) sa vi gick upp och gjorde frukost och gick sedan ner till backen for att vaska lite morgon guld. Vi har kopt varsinn guldpanna och en spade sa nu kan vi vaska som aldrig forr. Men jag maste erkanna att det ar mest Johan som hittar de sma guld kornen. Jag sitter mest med en kopp kaffe i handen, petar i lagerelden med en pinne och forsoker tina mina stelfrusna fingrar..
Efter guld expeditionen och vi packat ihop lagret akte vi som jag tidigare namnt mot Westport. Pa vagen hit stannade vi dock pa ett stalle som heter Cape Foulwind och tittade pe en vild koloni med pals-salar som bor dar. De var jatte sota, och hade precis fatt bebis-salar som tultade omkring pa klipporna med sina otympliga sma bullkroppar. Jatte gulliga verkligen! Pappa-salarna var inte lika gulliga dock. jatte stora saltjurar som slogs och brakade med varann.. riktiga kolosser alltsa..

I ovrigt har vi varit i Abel Tasman national park, och Kauhrangi national park dar vi gjorde dagsturer till olika grottformationer, vaskade efter guld och gick bergsvandringar. Naturen ar helt obegripligt vacker har. Sa storslagen.

Vi har ocksa testat fiskelyckan dar det bjudits tillfalle men vi har hittills inte fatt nagot napp i dessa vatten. daremot sa at vi gronlappade musslor i Havlock en hamnstad som star for en stor del utav exporten av dessa delikatesser.

Vi har hittils bara bott pa olika campingar, och sovit i varat talt. Har inte tankt att vi ska ta in pa hostel forran vi kommer ner till Franz Josef Glaciaren, vilket vi beraknar bli om ca tva veckor till. Det blir hard-core taltliv framover som ni forstar:) men det gar bra. Vi bor ju bara pa billiga campingar sa det finns inga duschar och bara rinnande vatten pa vissa. Nar det inte finns sa tvattar oss i backarna med vatten som rinner ner fran bergen. Det ar kristall klart men ISkallt. om man inte visste det innan sa blir man atminstone pamind om att man lever. Milt utryckt. Appropa det sa var vi och tittade pa pupu-springs som ar underjordiska vatten kallor som kommer fran under bergen och mynnar upp i en sjo. Vattnet ar helt kristall-klart och i mitten av sjon kan man se var strommen bubblar upp fran undermarken. Det var haftigt. Man kunde se fiskarna och allting som bodde i sjon eftersom vattnet va helt genomskinligt. Det stod att det bara finns en plats pa jorden som har klarare vatten, och det ar en viss kalla pa antarktis.

Det ar val typ vad jag har att beratta just nu. Aterkommer med fler uppdateringar langst resans gang. Ta hand om er! kram