Auckland

Nu ar vi som bekant i nya zeelands inofficiella huvudstad. Det ar Wellington som galler pa pappret, men i siffror sa vinner Auckland med hast langder. Den storsta delen av befolkningen bor har, och det kanns verkligen att man slungats tillbaka in i storstads pulsen. Ganska stor skillnad efter att ha levt pa "landsbygden" sa lange nu..

Vi forsokte fa boende pa ett stalle som erbjod work for accomodation - att man jobbar utan betalt i utbytet mot gratis boende. Men de verkade lite luriga och ville att vi skulle betala for att bo i 3 natter och sen fa ett mote med nagon som eventuellt skulle kunna fixa nagot. Man skulle da jobba i 3 timmar varje dag med att stada hotellet. Men vi ville inte betala 27 dollar vardera i 3 natter for att sen KANSKE fa nagot sa vi hittade ett annat billigare stalle att bo pa utan att jobba. Jag fick daliga vibbar fran killen, och om det ar nagot jag lart mig fran erfarenheten med biluthyrningsfirman i Cairns sa ar det att man maste lita pa sin magkansla i sana situationer.

Igar var vi pa bio och sag en film som heter law abiding citizen. Den var bra.
Idag sa var vi och tittade pa batarna i hamnen. Det ar en pagaende regatta denna vecka sa det finns jatte yachter och andra haftiga batar som ar har for att visa upp sig.
Imorgon ska vi ga pa museum och utforska staden mera noggrannt..
kramar till er alla!!!

KeriKeri

hallu hallu!
Vi bor nu i en liten stad som heter KeriKeri och som ligger i ett omrade som kallas Bay of Islands. Har ar det soligt nastan jamt och vi har verkligen bara latat oss vid stranden och framfor tvn och poolen i ett par dagar. Vi var ganska trotta efter allt camping liv, sa nu har vi unnat oss att ta in pa ett hostel i nagon vecka framover.
Hostellet ar ganska mysigt for det ar ett litet stalle som mest liknar nagons privata hem med en bunt sovrum men inte sa manga gaster. Det finns en kille som ocksa bor har som brukar laga stor-kok med mat at alla sa kan lagga ihop sina slantar och anda ata god hemlagad mat for en billig peng. Det passar oss alldeles utmarkt och han verkar glad at att alla uppskattar hans matkonst da han for tillfallet forsoker lara sig laga mat (det gar bra). Han tar kort pa oss nar vi ater och ser glada ut och skickar bilderna till sin syster som bevis pa att han lagat mat efter recepten som hon skickar.. Ganska mysigt, sa vi kommer troligtvis stanna har i ett litet tag.

Haromdagen skulle vi aka pa utflykt till Cape Reinga som ar den nordligaste spetsen av Nya Zeeland men pa grund utav vag-arbeten fick vi vanda tillbaka nar det var 2 mil kvar och det slutade med att vi akt 14 mil helt i onodan:( Da blev vi besvikna och var tvugna att kopa glass for att bli pa gott humor igen. Det ar ett under vilka orattvisor som kan blidkas med en god glass..

I ovrigt har vi ocksa akt pa utflykt till Paihia grann staden och waitangi som ar en historiskt viktig stad for det var dar som ett fordrag skrevs under mellan britterna och maorierna nar de skulle sluta fred. Dar firas Waitangi day varje februari med pompa och stat och de traditionella haka stridsdanser och sjosattning av kanoter och det ena med det tredje. Sa nu vet ni det. :)
Kort och gott sa ar allt bra med oss, men vi saknar er alla dar hemma!
massa karlek
ps. nu finns det nya bilder upplagda ocksa pa foljande lank http://www.flickr.com/photos/43997783@N03/

Lagesrapport

Befinner oss i Whangarei nu, pavag upp genom northland.

Forra helgen var vi och halsade pa Jenny och Johanna i Waipawa, en liten landsorts by i Hawkes bay dar de huserat den senaste tiden. De visade oss runt i byn, och vi lagade goda Tortillas till middag och at oss snuskigt matta innan vi drog in till puben for en runda biljard. Pa vagen dit stannade vi till hos nagra av deras bekanta som holl till i ett markligt plat skjul kallat The shed, de bjod oss pa Kina som ar nagon sorts lokal delikatess. Den var allt annat an delikat kan jag lova. Helt klart det tveklost ackligaste jag nagonsin atit i hela mitt liv! Det var ju snallt att de ville dela med sig av sin kultur och sa, och man vill ju prova nya smaker men nej. Bara nej. Det var nan sorts snigel- snacka liknande sak. jatte konstig.
Natsa dag akte vi till stranden och badade, och sen kollade vi in varldens langsta ortsnamn, och akte forbi puben dar de jobbade forut och at en middag och tog en bars. Sen kollade vi pa film, eller alla utom jenny som lag och sov pa golvet bakom soffan:)
Efter att vi tagit farval av tjejerna akte vi tll art deco staden napier och vidare upp mot kurorten Rotorua, dar det luktar fis av alla svavelgaser. Sen akte vi till en redwood skog och har rort oss stadigt uppat langst kusten med diverse badstopp och fikapauser.. Det var tsunami varning ett tag sa det var lite spooky for vi var i en tsunami-zone men det var falskt alarm for det kom ingen jatte vag som tur var. det var allt for nu.
Massa kramar till alla dar hemma! tanker pa er.

Vildmarks aventyr

Hej igen! ska borja dar jag slutatde sist, med att beratta om delfin simmet. Det var roligt alltsa. Vi akte ut tidigt pa morgonen till ett stalle som heter Akaroa och ligger ca 1 timmes bilfard ut mot kusten fran Christchurch. Nar vi akte sa var vadret lite si sadar, men nar vi kom till hamnen och det var dags att borda baten sa sprack himlen upp och vi fick stralande vadter. Sa vader gudarna verkar trots allt vara pa varan sida..
Arrangorerna for resan berattade en massa om den specifika arten av delfiner som vi forhoppningsvis skulle fa se, namligen Hectors delfiner och vi fick veta att de ar lika utrotningshotade som jatte pandan och att de bara lever langst denna kust sa att vi var verkligen sugna pa att fa se dem. Vi fick ocksa veta att delfinerna inte bryr sig om manniskor i vattnet om man inte gor sig intressant for dom sa att de tycker att man ar rolig att leka med. Sa det var alltsa upp till oss att locka till oss delfinerna nar vi val blev slappta i vattnet. Efter att tag pa sjon sa hittade vi en grupp som verkade mottagliga for lek sa vi hoppade i (vi var 6st manniskor) och borjade sjunga och klappa handerna och allt mojligt under vattnet for att verka intressanta for delfinerna. Vi maste ha sett ut som en grupp darar, sa som vi fanade oss. Jag och Johan sjong i olika stammor av samma latar, det verkade de gilla och sen forsokte vi prata valiska som doris gor i hitta Nemo. Det funkade ocksa forvanansvart bra! Jag forsokte imitera flipper fran den gamla tv serien, men tydligen lat jag mest som en hast enligt alla de andra som brast i skratt at mina forsok. Himlans rolig dag var det iallafall, nagot valdigt speciellt for oss att ha varit med om.

Efter dessa bestyr begav vi oss till nordon och akte till egmont national park dar vi gav oss ut pa en tva dagras vandring, foljt av en topp tur med bestigning av mount Egmount ocksa kant som Mount Taranaki. Det var haftigt, 2518 meter hogt inte illa med tankte pa att svergies hogsta berg ar ca 2100 nanting sadant. Super nojd med migsjalv att jag klarade av det, med tanke pa att jag inte gillar hojder. Men det borja ga lattare och lattare ju mer man kor pa..
Natsa dag akte vi viadre till Tongariro national park och begav oss ut pa en ny vandring. Vi slog ihop Northern curcuit med round the mountain track, en tur som det rekomenderades ta 7-11 natter pa. Vi gjorde den pa 4 natter! Sa snacka om att man ar mor i knana och fotterna nu. Men det gick forvanansvart bra. Vi hade jatte roligt och fick korsa riktiga floder med strommt vatten som gick mig upp till midjan och allting, varsta hard core vandringen hahah.. Solen sken mest hela tiden pa oss forutom sista dagen da det blaste och regnade sa man trodde man skulle blasa ner fran berget. helt galet vad vadrte kan sla om i det har landet. Detsamma galler lanskapet. Snacka om varierande!! man gick fran bjorkskog till tropisk skog till stapp och bush och berg och oken och nan sorts vulkaniskt landskap somgjorde att man trodde man hamnat pa mars.

Men det ar inte alla som varit pa vandring i mordor fran sagan om ringen och satt fot pa mount Doom.. snacka om coolt, holl span for gollum men han dok aldrig upp:(

pussar o kramar till er alla!

Christchurch

Halloj allesammans! Nu ar vi i Christchurch. Vadret ar inte sa spannande for tillfallet, ganska mulet men forhoppningsvis sa klarnar det upp inom kort.
Ett stalle dar vi definitivt inte kunde klaga pa vadret var Mount Cook, dar vi befann oss under forra veckan. Vi gjorde en overnattningstur upp pa ett berg som heter Mount Oliver som overblickar Mount Cook. Dar slog vi lager i vart talt pa ca 1800 meters hojd, oppnade en bira och satt och njot utav utsikten. Klarbla himmel och snoiga bergstoppar sa lang ogat kunde na.. varre stallen har man ju varit pa:)
Nasta morgon stallde vi klockan pa 5 och gick ut ur taltet och slog oss ner borta pa en klippa for att titta pa soluppgangen. Det var himmla vackert, men kallt som tusan sa dar dags pa den hojden sa nar solen kommit upp och magiken lagt sig krop vi ner i sovsackarna igen och tog en liten morgon-tupplur i de varma gos-sackarna..

De foljande dagarna sa gick vi lite dags turer och tittade pa glaciarerna som ligger i omradet. Tror tyvarr att det ar lite fel arstid for att se glaciarerna i sin fulla glans. De var ganska gradaskiga och inte alls sa haftiga som de sags vara pa vintern..

Vi har ocksa akt till Lake Te kapo, dar vi spenderade en eftermiddag vid stranden utav det helt sjuukt bla vattnet. sa marklig farg alltsa, men valdigt vackert.

Igar var vi runt och tittade pa stan har, gick till katedralen, botaniska tradgarden, Canerbury Museum och vi har ocksa varit pa air force museum sa johan kunde kolla in alla haftiga stridsflygplanen. Idag ska vi turista lite mer har i staden, och vi planerar att aka till Akaroa och simma med delfiner nagon dag har framover. Det ska bli spannande!! Om man har riktig tur kan man fa se andra haftiga djur pa vag ut med baten tex albatrosser, salar och valar! sa fingers crossed.. Stotte forrestenpa sjolejon pa en strand pa sydkusten ocksa. Snacka om att de ar stoooora alltsa.
Hors snart igen, nu ska jag kila! kram kram

hejhej.
Befinner oss nu i Dunedin som visat vara en valdigt trevlig stad sa har langt. Vi har fikat en god picnic lunch i en park pa stan, och tittat pa kathedralen och omgivningarna. Solen skiner. Faktum ar att solen varit med oss pa sistone, och vi har haft en valdans tur med vadret. Alla som vi mott hade tex varnat oss for att det alltid regnar i fjordland (dar vi var forra veckan) och de ar kanda for att ha hela 7 meter regnfall per ar. Men nar vi var dar sken solen och inte ett moln syntes pa himlen. Snacka om flyt va? och det gjorde bara den spektakulara naturen annu mera slaende. I Milford sound (som ligger i fjordland) tog vi en kryssningsbat och akte ut pa en formiddagstur ut i det fantastiska sundet och kollade pa de manga vattenfallen, bergen och det haftiga utloppet till tasman havet. Det var maffigt ma jag lova. Vi akte forbi sal-kolonier som lag och solade pa klipporna och 5st flasknos delfiner kom och hoppade i vagorna fran baten. Sa himla coolt att fa se dem sa nara, och i sin naturliga miljo. Och att det var de som kom till oss, och inte tvartom.

Kan forovrigt passa pa och beratta om en annan valdigt narganget mote med vilda djur som vi hade pa stranden. Vi gick en promenad en dag for att titta pa en sal-koloni. Jag trodde att det skulle ga till ungefar som forra gangen da vi tittat pa salarna uppe i westport namligen att man kom fram till en avsats och kunde se dem pa klipporna nedanfor. Sa var inte fallet denna gang. Vi gick och gick och plotsligt kande man varsta stanken och kollade till vanster och dar bara lag det tva salar och chillade. Stinkiga som tusan. Sa nar vi tittat lite pa dem fortsatte vi att ga en bit till och plotsligt utan att vi markt det sa var mitt inne i ett sal-gang. De hade omringat oss. De ar ratt sa stora och ser ungefar ut som klipporna pa hall. Helt ur det bla kastade sig tva stycken fram fran en klippa bakom oss som vi nte sett och dundrade ner for stranden. Vi blev radda och tog till flykten, varsta attack salarna juh..
Men egentligen var det mest dom som var radda for oss. Man ska aldrig ga emellan dem och havet eftersom det ar deras flyktvag och det hade vi rakat gora sa de fick lite panik. Johan vidhaller att de var attack salar tranade av navy seals:)
I fjordland passade vi aven pa att vandra lite pa Routeburn och Kepler sparen, som ar bland de mest kanda lederna har pa nya zeeland. Och vi fick smaka pa Paua, som ar ett nya zeelandskt skaldjur som ar valdigt speciellt i uteseende och smak. Det var valdigt gott. Vi ville ocksa smaka pa Bluff ostron nar vi var i bluff haromdagen (langst ner pa sydon) men det ar inte sasong forran i mars. Tyvarr tyvarr for oss..

Forovrigt har vi aven varit i Queenstown dar Johan roade sig med att kasta sig ut ur ett flygplan. Jag har en viss reservation angaende hojder som jag maste arbeta lite mera med innan jag kan gora sadana galenskaper. Tror forovrigt att det var laskigare for mig an for honom och jag var kvar pa marken..

Igar korde vi upp langst the southern scenic route och stannade och tittade pa olika vattenfall och fyrer och andra sevardheter i omradet the Catlins och nu ar vi som bekant i Dunedin med siktet stallt pa att na mount cook inom ett par dagar.
Det var val ungefar vad jag hade att beratta just nu. Kramar till er alla!!

Hej!
Nu ar vi i en by som heter Franz Josef. Det ar en glaciarby som ligger vid en glaciar med samma namn. Vi har varit har i 3 dagar, och bott pa ett hostel dar vi kunnat vila upp oss en aning. Tanken var att vi igar skulle gora en 8 timmars vandring till toppen av ett berg for att fa fina vyer pa glaciaren och bergen i bakgrunden. Men eftersom det var sa laga moln och lite regnigt sa bestamde vi oss for att bara ata godis och titta pa film hela dsagen och sen ga upp pa vandringen idag istallet. Sa vi kopte chips, chokladkakor, honungsrostade jordnotter och en not och chokladmix och tva flaskor cola och lag bara i sangen hela dagen. Det var skont att fa vila upp sig lite.

Idag sa var molnen lite hogre, men anda inte sa hoga pa toppen sa vi gick ett annat 5 timmars-spar som gav ganska bra sikt och ett annat spar som gick genom dalen fram till foten (eller the face) av glaciaren sa vi kunde ta lite bilder och sant. Man far inte ga upp pa glaciaren utan en guide, for det kan vara lite farligt. Men det var haftigt att se den och ga fram till den och sa, och jag tror det blev en del fina bilder.

Imorgon ska vi aka till en annan Glaciar som ligger i narheten och heter Fox Glacier, sa vi far hoppas pa att molnen haller sig hogt pa himlen sa man far se glaciaren i sitt basta ljus. De ar ganska imponerade.
thats it for now. Kram

Halla dar igen!

Forst ska jag passa pa och saga grattis till fredrik i efterskott! kunde inte ringa da vi befunnit oss i bergs omraden med dalig mottagning pa varan telefon (som forovrigt inte ar pa hela tiden eftersom vi maste spara batteri..) Men jag hoppas ni firade tillrackligt for oss alla!

Hm, ok..Problemet nar man bara skiver inlagg lite da och da ar att man latt tappar traden. Men jag ska forsoka back-tracka sa gott det gar. So here goes; Nar jag sist skrev vill jag minnas att vi var pa vag upp langst vastkusten mot en stad som heter karamea. Dar agnade vi tva dsagar at att gora dagsturer langst vandringslederna som gick langst kusten innan de vek av upp emot bergen. Vi kande inte att vi hade tillrackligt med ork och energi till att gora nagra langre overnattningsturer, sa vi valde att bara ga spar som kunde klaras av pa ett par timmar och utan storre packning an vad som kan betraktas som matsack. Det har satt sina spar att ha varit pa resande fot sa lange och att bo i talt i flera veckor at gangen gor ocksa att kroppen borjar bli minst sagt sliten i kanten. Men vi har sa roligt sa det ar inget som far oss att tappa modet. Pa kvallen fangade vi antligen varan forsta, sa hett efterlangtade backs-oring och den rackaren lag och fraste sa fint i stekpannan inom en timme fran fangst sa snacka om att ata farsk fisk..
Vi sag aven en massa feta alar som bodde i backen, forst trodde vi inte att de bodde i backar och blev valdigt forvanade. Men det ar ganska vaniligt att de vandrar i backarna har. Sa sa var det med det. Vi nojde oss med oringen dock.

Nasta vasentliga anhalt var nar vi kom till Arthurs Pass, ett pass genom bergen som fylls av ett helt enastaende landskap. Bla alper med snokladda toppar och frodiga slatter med hoglandsfar, och porlande backar och vattenfall. Super haftigt. Vi var dar i tre dagar och gjorded dagsturer aven dar. En utav dagarna gick vi upp pa toppen av Avalanche peak och satt dar och njot av den fantastiska utsikten. Det var stort. Sarskilt for mig, eftersom jag har en reservation angaende hojder, for att uttrycka sig milt. Dar stotte vi aven pa Kea som ar Nya Zeelands bergspapegojor. De ar valdigt nyfikna och fracka, och letar standigt efter nya hyss som de hitta pa. T ex sa ar de valdigt fortjusta i att picka loss gummi detaljer och lister och sant fran bilarna. De gillar ocksa att pa olika innovativa satt sno mat, och annat som inte uppmarksamt vaktas. Vi sag en som roade sig med att ga och rycka i parasollen pa cafeerna sa att servitoren fick ga och falla ihop dem igen. Och en annan som bilsurfade, genom att aka snal-skjuts pa taket pa bilen. Helt galna.. haha..

Efter Arthurs pass akte vi vidare till Lewis pass dar vi gick en dagstur upp genom en frodig skogsdjungel till en fin sjo, gjorde lunch och gick tillbaka till lagret. Mycket utav tiden pa kvallarna spenderas i lagret dar vi eldar nar vi far tag i torr ved for att halla sandflugorna borta och fa lite mysigt sken. Dar sitter vi och laser och smider nya planer pa vart vi ska aka och vad vi vill se under resten av resan.

Igar var vi pa Maruia Thermal Resort och unnade oss att fa bada i varma kallor fran bergen. Det var jatte skont, och kostade bara 90 kronor! Helt klart vart varenda spann. Var verkligen en haftig upplevelse, och det var nastan tomt pa folk sa man fick verkligen tid och lugnet att fa slappna av i vattnet. Varmen gjorde under och vi flot omkring som pa sma moln under resten utav dagen.

Det ar val allt for nu, men vi hors och ses snart!

tjaba!

Vi befinner oss nu i en stad som heter Westport, och som ligger pa den vastra delen utav sydon. vi kom hit idag vid lunchtid efter att ha vaknat med tuppen (bokstavligen, det var en galen tupp som kom och koockelikuuuade utanfor varat talt klockan 6 imorse.. helt stort men sant hehehe) sa vi gick upp och gjorde frukost och gick sedan ner till backen for att vaska lite morgon guld. Vi har kopt varsinn guldpanna och en spade sa nu kan vi vaska som aldrig forr. Men jag maste erkanna att det ar mest Johan som hittar de sma guld kornen. Jag sitter mest med en kopp kaffe i handen, petar i lagerelden med en pinne och forsoker tina mina stelfrusna fingrar..
Efter guld expeditionen och vi packat ihop lagret akte vi som jag tidigare namnt mot Westport. Pa vagen hit stannade vi dock pa ett stalle som heter Cape Foulwind och tittade pe en vild koloni med pals-salar som bor dar. De var jatte sota, och hade precis fatt bebis-salar som tultade omkring pa klipporna med sina otympliga sma bullkroppar. Jatte gulliga verkligen! Pappa-salarna var inte lika gulliga dock. jatte stora saltjurar som slogs och brakade med varann.. riktiga kolosser alltsa..

I ovrigt har vi varit i Abel Tasman national park, och Kauhrangi national park dar vi gjorde dagsturer till olika grottformationer, vaskade efter guld och gick bergsvandringar. Naturen ar helt obegripligt vacker har. Sa storslagen.

Vi har ocksa testat fiskelyckan dar det bjudits tillfalle men vi har hittills inte fatt nagot napp i dessa vatten. daremot sa at vi gronlappade musslor i Havlock en hamnstad som star for en stor del utav exporten av dessa delikatesser.

Vi har hittils bara bott pa olika campingar, och sovit i varat talt. Har inte tankt att vi ska ta in pa hostel forran vi kommer ner till Franz Josef Glaciaren, vilket vi beraknar bli om ca tva veckor till. Det blir hard-core taltliv framover som ni forstar:) men det gar bra. Vi bor ju bara pa billiga campingar sa det finns inga duschar och bara rinnande vatten pa vissa. Nar det inte finns sa tvattar oss i backarna med vatten som rinner ner fran bergen. Det ar kristall klart men ISkallt. om man inte visste det innan sa blir man atminstone pamind om att man lever. Milt utryckt. Appropa det sa var vi och tittade pa pupu-springs som ar underjordiska vatten kallor som kommer fran under bergen och mynnar upp i en sjo. Vattnet ar helt kristall-klart och i mitten av sjon kan man se var strommen bubblar upp fran undermarken. Det var haftigt. Man kunde se fiskarna och allting som bodde i sjon eftersom vattnet va helt genomskinligt. Det stod att det bara finns en plats pa jorden som har klarare vatten, och det ar en viss kalla pa antarktis.

Det ar val typ vad jag har att beratta just nu. Aterkommer med fler uppdateringar langst resans gang. Ta hand om er! kram